Idag hände det något riktigt riktigt kul. Jag sitter i soffan helt död inlindad i mitt täcket och väntar på att Top Model ska börja, när jag helt plötsligt får ett sms av HONOM! Där det står att han är i Stockholm vid en viss tidpunkt och att han gärna vill träffa mig.

Jag flyger upp ur soffan, springer in till mitt rum och sen in till min syster och säger att jag ska dra in till stan en snabbis men att jag bara ska duscha och skit först (jag menar man kan ju inte åka in till stan med ett hår som står åt alla håll och kanter och sminket som är nere vid knäna typ).

När jag har duschat så smsar jag Hannah för att få lite stöd, för att då börjar jag bli riktigt nervös, och jag förstår inte varför, jag har ju liksom träffat honom förut. Så Hannah ringer upp mig och säger åt mig att jag ska gå över till henne så ska hon hjälpa mig att fixa håret och så. Så jag går över till henne med håret inlindat i en handduk (jättesnyggt jag vet, men det är ju liksom bara två portar till henne).

När jag väl är hos Hannah så peppar hon mig jätte mycket (tack för det, du fick mig att inte vara så nervös). Sen var det då dags att åka in till stan. Jag stod på tåget och tyckte att allt gick så långsamt. När jag står på tåget, så ringer han och berättar var jag ska möta honom (och jag som är en äkta 08a vet exakt vad han pratar om).

Nu är den stunden inne där jag ser honom stå där han sa att han skulle stå. Det var bara att släppa väskan och krama om honom. När jag kramar honom så blir jag riktigt lycklig och jag känner att jag börjar rodna (hoppas verkligen inte att han såg det). När jag är med honom så ringer min tjejkompis Laura och frågar vad jag gör, och vårat samtal lät ungefär såhär.

Jag: "Hallu."
Laura: "Hej Gumman!"
Jag: "Du kan ALDRIG gissa vart jag är!"
Laura: "Nää, vart är du?"
Jag: "Jag är inne i stan... Men inte själv."
Laura: "Jasså? Vem är du med då?"
Jag: "Hjärtat!"
Laura: "NEJ!! Det är du inte alls!!"
Jag: "Joo det är jag visst!"
Laura: "NEJ!!!"
Jag: "Joo... Hjärtat, säg hej till Laura."
(Ger telefonen till Hjärtat)
Han: "Hej Laura!!"
Laura: "Är det verkligen du?"
Han: "Nej det är det inte... Det är klart att det är vem trodde du att det var? Nä nu får du prata med Emmz igen!"
Jag: "Jag sa ju det."
Laura: "OMG! Emmz... "
Jag: "Blev du förvånad?"
Laura: "Jaaa..."
Jag: "Men jag hör av mig när jag kommer hem, okej?"
Laura: "Ja gör så! Bye bye"

Sen efter det var allt helt underbart. Jag mår så himla bra när jag är med honom eller pratar med honom. Jag får en helt annan känsla i mig när jag är med honom. Och varje gång jag kramar honom hej då gör det ont i mitt hjärta. Jag sa till honom att jag inte ville att han skulle åka. För det ville jag verkligen inte. Utan honom är jag inte hel och det har jag sagt förut. Jag tycker verkligen om honom, och det hoppas jag att han vet nu. Annars så får jag väl ta och säga det till honom.

Den här dagen var helt enkelt helt jävla underbar. Och jag har dig att tacka för det Hjärtat!